hänvisar till den legendariska franska sångaren, Edith Piaf (b. Dec. 15, 1915-d.okt. 11, 1963), som var känd för sitt petite utseende; hennes kaotiska personliga liv; och hennes kraftfulla, husky, känsloladdad röst.
född i fattigdom i Paris som Edith Giovanna Gassion, hennes mamma övergav henne vid två månaders ålder, lämnar henne i ”vård” av hennes alkoholhaltiga morföräldrar., Hennes far, en noterad akrobat, skickade sin dotter för att leva med sin mamma, som var en fru i en normandisk bordell, medan han gick i krig; han återkrävde henne när han återvände från kriget och tog henne med sig på sina resor – på grund av detta fick hon mycket liten formell utbildning.
Edith påstås förlorat sin syn under en kort tid mellan åldrarna 3 och 7, eventuellt på grund av en infektion.
vid 15 lämnade Edith honom för att återvända till Paris, där hon tjänade en levande sång på gatorna och i sjaskiga kabaréer., Som tur hade det såg en innehavare henne och lanserade sin karriär och fakturerade henne som La Mome Piaf (parisisk slang för ”The Little Sparrow”, från vilken hon tog sitt artistnamn); namnet passade hennes lilla, svaga figur. Med en röst som vred ut varje sista droppe känslor tog waif med den hjärtskärande rösten Frankrike med storm.
så framgångsrik som hennes karriär gick Edith, ivrig efter att hitta kärlek, igenom en rad älskare och misslyckades med att hitta den rätta. Hennes enda barn, Marcelle, dog i spädbarn, och hennes stora kärlek, boxaren Marcel Cerdan, dödades i en flygkrasch., Edith själv var i tre bilolyckor. Edith tog droger och alkohol för att lindra hennes lidande. Hon skulle också förlora nästan all sin förmögenhet och var nästan utfattig när hon dog.
de melankoliska, plågade låtarna som hon sjöng (varav många hon komponerade) återspeglade många av hennes förluster. Hennes mest kända sånger var La Vie en Rose; Milord; Non, Je Ne Regrette Rien, Mån Legionär, L’Accordioniste; Mon Dieu, och L’Hymne En L ’ Amour.